Fakta om connemaraponnyn

Connemaraponnyn härstammar från de små keltiska ponnyer som betade i berg- och hedlandskapet Connemara vid Atlanten på Irlands västkust. De små ponnyerna har funnits här i århundraden. Den var torr, hård och mindre än den nuvarande connemaraponnyn.

Efter senare uppblandning av större raser har den fått sin nuvarande storlek. Om hur det har gått till berättar denna sägen: År 1588 förliste en del av Spaniens armé utanför den klippiga kusten i området. Ombord fanns det hästar av arabiskt ursprung och en del av dem lyckades simma iland och så småningom blandade dom sig med de inhemska små ponnyerna.

Men som sagt så är det här en sägen och det är inte säkert att det gick till så här. Man vet nästan säkert att det var så att rika köpmän i staden Galway släppte ut hästar av orientaliskt och arabiskt ursprung bland de vilda connemaraponnyerna. Detta hände på 1700-talet.

Det förekom ingen målmedveten avel förrän i början av 1900-talet. Innan det strövade ponnyerna omkring fritt på Connemaras hedlandskap. Ibland kom det en bonde från trakten och fångade in en ponny åt sig för att tämja den till ridning, jordbruksarbete eller till att dra en vagn.

Omkring 1900 var det en skotte, professor J. C. Ewart, han var vid universitetet i Edinburgh och på uppdrag av Irländska Jordbruksministeriet gjorde han det första vetenskapligt underbyggda sammanställningen av connemaraponnyns utbredning och kvalifikationer. Han skrev bl a i sina rapporter: "...slagits av dessa ponnyers styrka, uthållighet, stora rörelser och godlynthet, av deras arbetsförmåga under förhållanden som snart skulle ta död på hästar, som fötts upp under mindre naturliga villkor". Han skrev också: "värdefulla, fruktsamma och fria från ärftliga sjukdomar, att rasens utslocknande skulle betyda en nationalförlust." Han skrev en varning: "om man inte gör något snart så kommer rasen snart att tillhöra det förgångna". I mer än 20 år blev den skotske professorns råd obeaktade. Men det visade sig att han överdrivit lite när han sagt att rasen var i akut fara, vilket var tur för connemaraponnyerna.

År 1923 bildades "The Connemara Pony Breeders Society", eller på svenska: Det officiella Irländska Connemaraponnysällskapet. Då byggdes avelsarbetet upp på professor Ewarts rekommendationer som var:
"1. De bästa bland de tillgängliga connemarahingstarna skulle utväljas.
2. Ett register över alla renrasiga connemaraston skulle förberedas.
3. Lantbrukare runt om i Connemara skulle påverkas att använda de utvalda hingstarna till sina ston"


År 1924 höll den allra första Clifden Show - som sedan skulle bli årlig connemarauppvisningen. Då registrerades 75 ston och 6 hingstar.

Svensk rasstandard

Mankhöjd	135-148 cm
Färg	Skimmel, brun, gulbrun, svart, isabell, fux och BEC (Blue Eyed Cream). (BEC är registrerings- men inte stamboksberättigad)
Typ	Harmonisk, väl sammanhållen med gott djup och långa liggande bogar, med starka ben stående över mycket mark och med torra ledgångar, skenbenet under karpus 18-20 cm, väl ansatt hals med ett uttrycksfullt huvud och har ofta bred panna
Rörelser	Fria, lätta, säkra och vägvinnande
Karaktär	Härdig, uthållig, intelligent, godlynt och sund

Connemarastamböcker och register

RC	Svensk riksstambok för premierade hingstar och ston
SPAR	Svenskt PonnyAvelsRegister
CSB	Irländsk Stambok och Register
IRE	Nya beteckningen för CSB
CSB-G	Irländskt valackregister (G=gelding)
GB	Brittisk connemarastambok och unghästregister, förd av English Connemara Pony Society sedan år 1979. Sektioner, S, Colt, M, Ge, för resp. avelshingstar, unghingstar, ston och valacker.
NPS	National Pony SocietyC Register. Engelsk stambok/register t o m år 1978
DCH/DC	Dansk Connemara Stambog för hingstar respektive ston

Svenskt Connemararegister
Raskord för connemara är 33. Därefter kommer hästens födelseår. Sen kommer ett löpnummer. Ston har udda nummer och hingstar och valacker har jämna. T ex så har stoet Mayday följande nummer:33-86-2835.
Om hästen har löpnummer i serien 9000 så är den av någon anledning inte stambokföringsberättigad. Registret är öppet för alla renrasiga connemaror som har härstamning som kan härledas tillbaka till de irländska och engelska stamböckerna. Liksom stamboken är också registret slutet, dvs. att vid registrering av svenskfödda connemaror måste föräldrarna vara registrerade i Sverige.

Riksstambok för connemara

Hinstar	Minimiåldern är 3 år. Han måste vara godkänd vid avelsvärdering. Hans föräldrar måste vara införda i stamboken
Ston	Minimiålder 3 år. Hon ska ha stambokförd far, morfar och mormorsfar.

Premieringsbokstäver
För hingstar:

G	Tilldelas hingst som godkänts vid hingstpremiering
GII	Tilldelas hingst som utfört godkänt bruksprov
B	Tilldelas hingstar med medelbra avkommor
C	Tilldelas hingstar med avkommor sämre än medel.
A	Tilldelas hingstar med avkommor bättre än medel
ELIT	Tilldelas hingst som visat utmärkt förvärning beträffande såväl ridsport som exteriört och tillhör rasens främsta förvärvare i minst ena kategorin.

För ston:

Diplom	Tilldelas 3-åringa ston som fått minst 40 poäng på sommarpremiering eller utställning med premieringsklass
B	Fölsto med avkomma av godkänd kvalité
AB	Sto med utmärkta egna meriter (t ex Diplom, utställningsresultat eller tävlingsmeriter)
A	Tilldelas ston för avkommemeriter
ELIT	Tilldelas ston med avkommemeriter

De första connemaraponnyerna som importerades till Sverige för avel var hingsten Roundstone Chief RC 1 och stona Autumn Sunset, Easter Blues och Atlantic Blue. Det var år 1964 och importörer var fam Weckner.
Vad familjen Weckner inte viste var att ungefär samtidigt importerade Karin Johnsson från Brantshammar Stuteri hingsten Slieve Dara och stona Keehaune Belle och Autumn Holiday.
Slieve Dara och Keehaune Belle lämnade redan första året en godkänd son, Brantshammar Joyce RC 6. Slieve och Belle hade 13 avkommor och bland dem fanns tre avelshingstar, nämligen Joyce, Brantshammar Korak RC 16 och Brantshammar Bell Dara RC 28. De har också lämnat tre avelsston, diplomstoet Brantshammar Beatrix och tävlingsponnyerna Brantshammar Brilliant och Brantshammar Belár.
Slieve Dara har också 3 godkända söner med andra ston (Blaze Dara, Athos, Lukas).

Året därpå, 1965 importerade grevparet Oxenstierna 27 ponnyer. Det kom att bli Värnbergs Stuteri.
Året efter kom Andrea Oxenstierna hem med ytterligare 10 connemaror, 9 ston och 1 hingst, hingsten var Lambay Inver som kom att bli den första hingsten i Sverige att belönas med värdebokstav A. Han har också mer än 30 stambokförda döttrar och 6 godkända söner (Värnbergs Mercurius, Värnbergs Neptunus, Tiger Boy, Råcksta Janc, Brolötens Onyx, Brolötens Grafit).

Connemaraponnyn brukar kallas för
"Den lilla hästen med det stora hjärtat"